Poängjakten

Söndagseftermiddag med många barn i huset. Bakugun-fajter, Zelda-utmaningar, Bratz-äventyr... hur kommer man till tals med 8-10 åringar?

Provar en hederlig poängjakt. Sammalagt kan de få fatt i 771 poäng. När de fått ihop 461 poäng får de belöning. Jodå, de är med på det. Ett lånebarn satsar på att hjula. Det är värt 30 poäng. Som domare är vi, mellandottern och jag, rätt hårda så han får träna länge på att få upp benen (ganska) rakt innan han slutligen godkänns.
- Gunnar Ekelöf, vrålar sonen desperat. Hur ska jag kunna läsa en dikt av honom när jag inte ens vet vem det är? Och varför är det bara värt 20 poäng?

Trettio sit-ups á 1 poäng fördelar de på varandra och lyckas. Att hämta fyra äppelsorter från trädgården fixar de också. För syn skull, påstår jag att två av äpplena är av samma sort och skickar ut dem en extra gång. De vet ju inte att jag inte kan skilja alla sortena åt. Fyra nobelpristagare i litteratur hoppar de över helt. Men att håva in 10 poäng för varje språk som de kan säga "jag älskar dig" på resulterar till slut i 50 poäng, efter telefonkonsultation med en lånesons mamma.
- Bäbä vita lamm, sjunger tre pojkröster för mig efter att ha övat två gånger. Underbar söndagsunderhållning det här.

Slutligen kastar sig gänget över receptet till chokladbollar och serverar så småningom ett helt fat och får 175 poäng för det. I uppgiften ingår att lämna bort och bänkar rena och städade efter sig. Så kan vi fika tillsammans.
Barn är det bästa som finns i mitt kungarike!