Kalmar slott i snö

Det är förstås underbart med ett fantastiskt slott om sommaren. Men alldeles väldigt speciellt är det när snön faller i den blygsamma decembersolen.

Passa på, om du är nära Kalmar slott, att traska över vallgravsbron, in på borggården eller runt i de yttre skikten. Snön knarrar och det viner lite.

Det är då man kan tänka sig tillbaka några hundra år och dela en stund med en annan tids människa på just den här platsen.

Ottenby Kungsgård i grådis

Längst söderut på Öland ligger Ottenby Kungsgård.
Ja, kungsgård. Inte för att kungen bor där (mer än tillfälligt historiskt) utan för att gården försett det kungliga hovet med förnödenheter genom århundradena. Storslagen historia som numera drivs av arrendatorsfamiljen på den stora välskötta bondgården mitt i ett av Sveriges världsarv.

Hit kom jag åkandes i gott sällskap en av de sista dagarna i oktober. De 10 mil långa vägen från Ölandsbron söderut kantades av små samhällen, glimtar av havet och vidsträckta förhistoriska gravfält. Väl vid Kungsgården syntes fåren beta och bondgårdens många byggnader skvallrade om kungsgårdens speciella histora liksom jordbrukslandskapet runt om. Från gårdsplanen (bilden) ser jag allén som leder ner mot havet på ena sidan om Öland och i ryggen birtom manngården har jag havet på andra sidan Öland. Plåtriddaren på stoplen är tillverkad för länge länge sedan av bysmeden som sett den i en kyrka uppe i Sörmland, berättar arrendatorn för mig.

Strax invid Kungsgården ligger den yttersta
spetsen av Öland, där Ottenby fågelstation
finns och fyren Långe Jan. Detta tillsammans
med Ottenby Kungsgård är en underbar plats
att återvända till. Jag har hört att restaurangen
Fågel Blå har underbar mat. När du kommer hit
missa inte denna lilla stuga "Hanses stuga" som
ligger där välskött och minnesrik i fårahagen.
Och på Ottenby Kungsgård finns ett välkänt
konstgalleri i sädesmagasinet. Missa inte det.

Regn på Risön

- Du borde uppdatera din blogg, säger Anita till mig när vi har tagit ett dopp i havet. Det var innan regnet började. Hon har ju rätt.

Från Risön ser jag Pater Noster, eller skulle kunna se om det inte regnade. Men Carlstens fästning på Marstrand kan regnet inte skymma. Så nära det är över havet, men många landmil till Marstrand. Från Risön måste jag ta passagerarbåten in till Rörtången, sedan tre slingrande kilometer till vägen mot Kungälv, och sen... Äh, jag tar av mot Kungälv och hamnar på Bohus fästning istället, som är 350 år äldre än Carlsten, som ju inte är nybyggd den heller precis.

Men det gör jag först imoron. Nu stannar jag en stund till på Risön, där några av holmarna omkring mig är kronoholmar, också de en del av det nationella kulturarvet.
Är jag tjatig?

Böcker

Några dagar sent kom jag in i vår lilla stads bokhandel, tänk att vi har en. Mina två döttrar och guddottern och jag virvlade runt bland bokhögar, omslag och titlar.

Ingen Lars Gustafsson, men väl en Ekman och en Evander och en Malmsten. En total chansning är en röd bok: Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande av Xiaolu Guo.
- En humoristisk och träffsäker roman om språk, identitet och kulturella skillnader, lovar förlaget och citerar Guardian: Rolig och charmig... mer än bara en kärlekshistoria.
Började läsa "Kortfattad... ordbok för älskande" igår och den drar.

Vi lämnade Tidaholms bokhandel med 18 böcker i famnen i alla fall. En till guddottern, två till yngsta dottern, sju till mellandottern, två till sonen och resten till mig (och maken om han är snäll).

Svenska slott

Så här i årets första skede, när snö och is snart täcker Tidans flöde genom trädgården, är en resa på nätet inte så dumt.

Du som gillar slott och fästningar kan besöka Nina Ringboms hemsida slottsguiden.info. Där finns både privat och gemensamt ägda slott. Och inte bara svenska. Nina Rimngbom presenterar sidan som hennes fritidssyselsättning och hon berättar om människorna i historien än om byggnaderna.

Så vill du komma vidare i byggnadshistorien är det, som alltid, Statens fastighetsverks hemsida som gäller.

En hundraåring

Jo, om några timmar är min stad hundra år. Då med 5 000 invånare. Nu är vi närmare 13 000.

GUSTAF, med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung satt på Stockholms slott den 15 oktober 1909 och skrev till sin befallningshafvade i Skaraborgs län (Hugo Hamilton) angående statsrättigheter för köpingen Tidaholm. Och den 1 januari 1910 blev köpingen stad.

Gott Nytt År! Grattis på hundaårsdagen.
Jubileumsbalen på Bibliotekshuset ska vi dock inte övervara.

Snötankar

Nyligen fick jag bildbevis på hur en halvmeter snö täcker den lilla amerikanska staden Staunton i Virginia, där vi de första dagarna i november satt på sydstatsverandan och gottade oss i solskenet. Också här i Tidaholm är snön djup. Mer snö än vi vågat hoppats på.

Lilltösen fick nya skidor i julklapp så nu är röda spårets kvartsmil ingen match för henne längre, när pjäxorna sitter kvar på fötterna även om hon ramlar. Det är faktiskt en julgåva att få trampa på skidorna efter henne i en snötyngd skog och le åt all tusen saker hon har att berätta om och vad hon lägger märke till. Mellantösen har fått mer skidåkning i sig och har haft bra skidor sedan förra julen. Så där går det undan i spåret. Hon ser fram emot att erövra en halvmil - kanske imorgon. Sonen lånar mina skidor för att bevisa att han kan åka bättre än sin mellansyster. Men några egna skidor önskar han sig inte.

Idag var det första gången som jag for milspåret. Ihop med min man. Tystnad och andning, snö som faller från tallegrenarna och en solglimt då och då. Alltsedan skidklubben här har satsat på ett konstsnöspår har det fantastiskt nog gått att åka skidor hela vintrarna (nästan). Men i år är alla Hellidsbergets markerade stigar skidspårade och det är mjuk natursnö. Tur det. Mot slutet av milspåret kommer en utförsbacke som har VM-klass. Det har inte jag. Men man landar mjukt i natursnö.